2010 års stipendiater,  Sven-Erik Magnusson och Hans Cronert
Fågelklubbens och Hans Cronerts kunskap om fåglarna och de förändringar som skedde i våtmarksområdet var en viktig bricka i spelet till en förändring. Hur skulle man få en kommun och det allmänna att bli intresserade av att satsa pengar på brushanar och rödspovar?

Sven-Erik Magnusson arbetade samtidigt med ett bredare grepp på vattenvärdena i bygden och 1989 presenterade Sven-Erik ett förslag för kommunen som innebar att man skulle samla olika vattenvärden som grundvatten, dricksvatten, processvatten, fiskevatten, fågelvatten, badvatten mm i ett gemensamt projekt, ” Ekomuseum Kristianstads Vattenrike”.

Kommunen tog 1989 ett beslut att satsa pengar i projektet då Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Världsnaturfonden och Statens Kulturråd också sköt till resurser. Sven-Erik utsågs till projektledare och Hans kopplades till projektet med speciell inriktning på de biologiska arbetsuppgifterna.

Från plan till handling
En viktig förutsättning har varit att kunna göra vattnets och våtmarkernas värden tillgängligt för allmänheten. Parallellt med restaurering av våtmarkerna har därför ett flertal nya besöksplatser anlagts med kombinerade fågeltorn, spångade vandringsleder, gömsle mm. i området. 

Naturreservaten har ökat från ett till åtta stycken. Igenväxningen av strandängarna har upphört genom samarbete med och engagemang hos markägare och arrendatorer. För att kunna kombinera lantbruksekonomi med turist- och naturskyddsintressen förvaltas tranor och gäss av särskilda grupper.
 
År 2005 blev Vattenriket godkänt som ett biosfärområde av FN-organet Unesco. Två ”Naturens bästa” certifierade ekoturismföretag och fyra lantbrukares samarbete kring varumärket ”Strandängskött” visar på möjligheterna att använda våtmarkerna på ett hållbart sätt. Unescos biosfärkoncept är att bevara och utveckla hållbara landskap med ekologiska och kulturhistoriska värden.

Nya satsningar
Arbete pågår för att omvandla den ca 30 ha stora invallningen vid Fredriksdalsviken till den ursprungliga strandängen. Flera nya våtmarksområden är inne i slutfasen för att säkerställas som naturreservat. Ett av dessa våtmarksområden och ligger längs Helge å i centrala Kristianstad och omfattar ca 60 ha. Reservatsbildningen är här en del av arbetet i byggandet av det nya ”Naturum Vattenriket”, som skall invigas i november 2010.

Insamlingen av kunskap om ekologin och artdynamiken i våtmarksområdet skall fortsätta och kontakterna internationellt, med andra våtmarksområden, skall bidra till den fortsatta utvecklingen. Här gäller det att identifiera och sortera trender utifrån både ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv.

Kontakter och informationsutbyte med markägare, allmänhet m.fl. kommer att fortsätta så att förvaltningen av och engagemanget för våtmarkerna kan bibehållas och utvecklas.


2009 års stipendiat, Glommersträsk bygderåd
Fram till år 1830 fanns två grunda sjöar i Glommersträsk, det Östra och Västra träsket. Dåtidens bönder var i behov av större slåtterarealer och var mästare på att dika ur träskmarker och blöta myrar. Bönderna i Glommersträsk gjorde rejäla dikningar vilket medförde att Västra träsket dikades ut helt och av det Östra träsket blev det bara kvar den lilla vattenspegel som finns än i dag.
Varje vår dämdes träsken upp och vid midsommartid släppte bönderna ut det vatten som dämts upp. Det snabbväxande gräset och starren skördades sedan i slutet av juli månad. Under 1950- talet slutade byborna med denna typ av slåtter, då de flesta jordbruken lades ner. Detta medförde att det Västra träsket snart växte igen med vide och björk.

I början av 1980- talet beslöt byborna, dåvarande Glommers Byamän, att försöka återskapa den vattenspegel som funnits en gång i tiden. Hösten 1987 påbörjades arbetet i det Västra träsket som hade en areal av 45 ha. Man röjde då bort allt ris och träd som vuxit upp samt uppförde en dämning vid utloppet i västra ändan av träsket.  Allt arbete utfördes till stor del helt ideellt. Tack vare ett bidrag på 30 000 kr från Arvidsjaur Allmänningsförvaltning och försäljning av de trädelar som röjts bort, kunde hela projektet finansieras.

Efter några år visade det sig att dammkonstruktionen inte var så bra och vissa förstärkningar gjordes, men träsket saknade ett bra överströmningsskydd vilket medförde problem vid höga vattenflöden.

Glommersträsk byamän beslöt då att söka bidrag från Svensk Våtmarksfond till en ny dämning av annan konstruktion.

Sommaren år 2000 beviljades ett bidrag på 50 000 kronor av Våtmarksfonden och Lundgrens Entreprenad gjorde den nya dämningen under senhösten och vintern. Med stöd av Skogsvårdsstyrelsen och Sveaskog kunde senare ett handikappvänligt utkikstorn för fågelskådning byggas på den norra stranden av Västra träsket.
 

2008 års våtmarksstipendiat Mats Rosenberg
Våtmarksfondens och Ragn-Sells våtmarksstipendium delas ut den 11 juni 2008. Stipendiet delas ut varje år och är på 25000 kronor, ett av vårt lands mest prestigefyllda miljöpris. Stipendiet kommer att delas ut av Våtmarksfondens grundare och hedersordförande Lars Hallgren och Ragn-Sells miljöchef Christina Lindbäck.
I samband utdelningen kommer en exkursion att anordnas till Oset och Kvismaren under ledning av Mats och Åke Pettersson Ornitologiska föreningens vice ordförande.

Mats har arbetat med våtmarkerna kring Örebro sedan 1980-talet, numera arbetar han som biolog för Örebro kommun.
Första stora objektet var att få igång restaureringen av den igenvuxna och utdikade fågelsjön Tysslingen, där tusentals sångsvanar rastar under våren på sin väg till Norra Sverige. Våtmarksfonden valde i mitten av 90-talet ut Tysslingen som ett kvalitetsobjekt att ge sitt stöd till.
Våtmarkerna kring Örebro är ”världsberömda” genom den moderna ornitologins fader Erik Rosenbergs bok Oset och Kvismaren, ett måste för den sanne ornitologen. ”Mäster” Erik är sedan länge gången men Mats och medhjälpare har tagit sig an den svåra men spännande uppgiften att vårda och utveckla dessa riksbekanta objekt. Numera är de dubbelt så stora och av högsta kvalité.
Bolundsängen är ett annat av Matts objekt som också blivet en av Örebroarnas pärlor att besöka.
Ett annat märkesobjekt är den förra soptippen vid Vena som också var militärt övningsfält som Mats tog sig att återställa till den våtmark den en gång var. Vena har blivit ett av Örebroarnas populäraste besöksobjekt med vid utsikt över Hjälmaren och angränsande återskapade våtmarker.
Kvismaren fortsatta restaurering och utveckling fick Mats som sitt ansvar 2005. På uppdrag av Naturvårdsverket och med medel därifrån pågår jobbet alltjämt.
Mats arbete kännetecknas naturligtvis av stor entusiasm, men också av ornitologisk våtmarkskänsla. Problemen hopar sig alltid när våtmarker skall återskapas eller restaureras och när flera markägare och myndigheter är inblandade. Mats diplomatiska förmåga är välkänd och den för alltid processerna framåt.

Motivet är formulerat som följer:
 
”För stor diplomati, erfarenhet och kompetens som omsatts i ett engagerat arbete med att återskapa värdefulla våtmarker för fåglar som fått en hel bygd att glädjas åt dem och som står som goda exempel för framtida bevarande av värdefulla våtmarksmiljöer.”

En värdig stipendiat.
 

2007 års stipendiat
Per Andreasson har tagit emot stipendiet av Lars Ingelmark, ordförande i Våtmarksfonden och Erik Sellberg ordförande i Ragn-Sells.
 
Per Andreasson, dikaren som blev våtmarkernas räddare.
Motivet till att valet i år föll på Per formuleras som följer: 
”För idogt lärande som omsatts i ett engagerat arbete med att få markägare att återskapa värdefulla våtmarker för fåglar, som fått en hel bygd att och glädjas åt dem och som står som goda exempel för framtida bevarande av värdefulla våtmarksmiljöer.”
Som ung pojke var Per med sin far skogvaktaren och dikade ut våtmarkerna vid Lergraven. Bryskt tömdes skogens små våtmarkspärlor till förmån för skogsplantering. Så kom det sig att unge Per blev skogskarl själv och fortsatte i tidens anda att gå i faderns fotspår.
En ny syn på våtmarkernas roll och värde i skogslandskapet blev tidens melodi under 90-talet. Per tog till sig all den nya kunskapen och resolut visade han sin förstående arbetsgivare, Skogssällskapet, att nu var tiden mogen att vända på kuttingen. Sedan dess har Per haft uppdraget att skapa våtmarker av hög kvalité på Skogssällskapets egna marker och varit konsult åt företagets kunder. Resultaten har blivit mycket framgångsrika och vid Lergraven ser vi åter skogens pärlor glimma.
 

2006 års stipendium
Dick von Blixen Finecke, Näsbyholm i Skåne är utsedd till 2006 års stipendiat.
Den 24 maj 2006 delades stipendiet ut av Stiftelsens ordförande Lars Ingelmark och Ragn-Sells styrelseordförande Erik Sellberg på Näsbyholm, 5 km sydväst om Skurup. 
Motiveringen:
”För beslutsamhet och envist arbete att återskapa en värdefull våtmark för fåglar, kultur, skönhet och historia som givit människorna runt Näsbyholm stor tillfredsställelse och som blivit ett gott exempel för omvärlden”.
Den återskapade våtmarken:
På 1860-talet torrlades Näsbyholmssjön. Våtmarken, 45hektar, som är en del av den gamla sjön, ligger vid Näsbyholms huvudbyggnad. Som ett led i att återställa Skånska våtmarker har den återskapade våtmarken skapat stort intresse för bevarande av våtmarker. Från fågeltornet vid utloppet har man en god utsikt över hela våtmarken. Här finns information om restaureringen och de fågelarter som regelbundet häckar eller besöker våtmarken. I dag är sjön ett populärt mål för ornitologer och friluftsälskare. Här finns ett rikt fågelliv med bland annat ett flertal arter av rovfåglar, rastande änder, gäss och vadare. Storkar och skedänder tillhör rariteterna.
Erik Sellberg, styrelseordförande Ragn-Sells:
”Arbetet inom Ragn-Sells har genom åren alltid präglats av ett stort miljöansvar. Något som i sin tur föranlett oss att på olika sätt stödja de goda krafter i samhället som också verkar för en god miljö. En del i denna strävan är att dela ut våtmarksstipendiet.

Stipendiat 2005 Arne Linding
Motiv:”För stor idérikedom och uppfinnarglädje av teknisk utrustning för åtgärder till bevarande av våtmarker för fåglar, kombinerad med hög biologisk kompetens”.
Arne Linding har byggt upp sitt företag i Söderhamn där han utvecklat ett antal amfibiefordon för behandling av våtmarker som är i behov av restaurering. Hans stora erfarenhet från olika typer av våtmarker och deras behandling har resulterat i ett flertal mycket svåra uppdrag. Resultaten av dessa restaureringar är mycket goda.

Stipendiat 2004 Föreningen Södergårdsvikens Sjörestaurering

Motivet: Valet motiverades med ”För beslutsamt och engagerat arbete att återskapa en värdefull våtmark för fåglar, kultur, skönhet och historia, som givit människorna vid Södergårdsviken stor tillfredsställelse och ett gott exempel till inspiration för omvärlden”.
Geografiskt läge: Vid samhället Bor sydost om Värnamo i F-län.
Typ av våtmark: Före detta invallad sjövik med omgivande strandängar.
Yta: 19 hektar
Historia: En igenvuxen sjövik som under tidigt 1900-tal hade ett rikt fågelliv i sjön och på omgivande betade strandängar. Igenväxning med bladvass och kaveldun hade uppstått och buskar och strandskog  intog de obetade strandängarna.
Restaureringen: Strandskogen avverkades och vassen fräsets. Vattennivån har sedan fått variera med årstiderna och strandbetet började på nytt. Nu finns över 30 hektar klarvatten och öppna strandängar, som betas av kor och får. Bra utsiktspunkter finns för besökande.  Här finns sothönor, rödbenor, tofsvipor, tranor, sångsvanar, krickor, grågäss, grönbenor, gluttsnäppor, skedänder och rödspovar. Observerade rovfåglar är havsörn och stenfalk.

Stipendiat 2003 Leif Karlsson i Knarrhult
Motivet: ”För ett beslutsamt och engagerat arbete att skapa en grupp värdefulla små våtmarker för fåglar varsamt inpassat i ett kulturlandskap som kommer att inspirera omvärlden”.
Geografiskt läge: Knarrhult ligger 10 km öster om Ullared i Falkenbergs kommun.
Restaureringen: Leif Karlsson har skapat sju sammanhängande våtmarker av olika typ. Våtmarkerna ligger ett landskap av ekhagar på mager åkermark som tidvis betas och som dikats i generationer. Dämning har skett genom igenläggning av diken med vallar. De har fått en mycket naturlig utformning, ett nytänkande och en verklig förebild för andra. Delar av strandzonerna är planterade med lågväxande buskar. Fågelfaunan representeras av de flesta i västra Sverige häckande dyk- och simänder, samt gäss. Bland vadarna finns trana, tofsvipa, skogssnäppa och enkelbeckasin. Övriga vadare är rastande. En kraftfull grodlek förekommer på våren. Helhetsintrycket är en njutning för ögat och Knarrhults våtmarker är ett verkligt gott exempel på kunnande och höga ambitioner.


Stipendiat 2002 Hemmingsmarks Byasamfällighet
Motivet: Valet av Hemmingsmark Samfällighetsförening som första stipendiat var: ”För beslutsamt och engagerat arbete att återskapa en värdefull våtmark för fåglar, kultur, skönhet och historia, som givit människorna i Hemmingsmark stor tillfredställelse och ett gott exempel till inspiration för omvärlden”.
Geografiskt läge: Hemmingsmark i BD-län. Närmaste stad är Piteå.
Typ av våtmark: Slåtterträsk.
Yta: 230 hektar.
Historia: Historien är klassisk för Norrland och började med en grund sjö någon gång på 1800 talet vars stränder befolkats långt tidigare av nybyggare med får, getter och kor. Strandängarnas starr och fräken skördades och betades och en växande kreatursstam krävde mer vinterfoder och bete. Mer mark fanns att vinna genom en sjösänkning. Våtmarken fungerade som ett sk. slåtterträsk från mitten av 1800-talet fram till 1930-talet. Slåtterträsk gav genom sin speciella skötsel en stor produktion av hö till markägarnas boskap och ett sjudande fågelliv med stor artrikedom.
Beskrivning: Under ledning av Nils Granberg har markägarna restaurerat den 230 hektar stora våtmarken. Man avverkade den igenväxande strandzoonen och en ny dämning med möjlighet att reglera vattennivån byggdes i utloppet. Helt plötsligt kom alla häckfåglar tillbaks, brushannarnas lek är åter på plats och man kan höra storspovarnas drillar på strandängarna. Dvärgmåsarna har etablerat sig och våren är full av häckande våtmarksfåglar och rastande gäss och svanar.